För sex och ett halvt år sedan drabbades Nyköpingsbon Jennie Granath, 47, av en stroke. Nu har hon använt elektrod-dräkten Mollii, som SN nyligen skrivit om, i fyra år. Hon tycker att dräkten borde förskrivas även till strokepatienter.

En tid efter sin stroke hörde Jennie om dräkten Mollii, som då bara var i förstadiet till hur dräkten ser ut i dag. Jennie arbetar på Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova, som forskare inom genus och innovation. Myndigheten, som är delfinansiär bakom dräkten Mollii, har bekostat hela Jennies dräkt.I och med stroken fick Jennie även språkstörningen afasi, vilket gör det svårt för henne att prata och skriva. Men trots det jobbar hon fortfarande deltid på myndigheten med fortsatt forskning. När vi träffade henne hjälpte hennes sambo Peter Rietz till med att berätta.

– Jennie hade en himla tur som arbetade på just den arbetsplatsen, säger Peter Rietz.

Dräkten används av personer med neurologiska skador och sjukdomar som cerebral pares (cp-skada), ryggmärgsskador och stroke. Den är skräddarsydd för varje patient och består av 58 elektroder som stimulerar musklerna för ökad rörlighet.

Mollii-dräkten är en svensk uppfinning som lanserades för fem år sedan. Varje dräkt skräddarsys efter patienten och en liten dator styr elektroderna, som programmeras för varje patient.

Dräkten kostar 40 000 kronor och det är bara två landsting som har tagit in dräkterna till sina hjälpmedelscentraler, på prov.

Sörmlands landsting och Västernorrlands landsting förskriver dressen till patienter med neurologiska skador.

Via habiliteringen i Nyköping fick Jennie reda på att dräkten kan förskrivas av landstinget i Sörmland. SN berättade strax före nyår om hur sexåriga Eskilstunaflickan Nelli Andrén, som lever med en cp-skada, har god nytta av dräkten. Hon kallar den för sin ”superhjältedress”. I dag skrivs den enbart ut till barn med medfödda neurologiska skador och inte till personer som drabbats av till exempel stroke i vuxen ålder.

– Dräkten är fortfarande under prövning, och vi ska sätta oss ner och värdera vilka kriterier som ska gälla för att man ska få dräkten utskriven. Men strokepatienter är inte habiliteringens huvudsakliga målgrupp, vi arbetar främst med barn och ungdomar som har medfödda cp-skador, säger Eva-Charlotte Berntsson, verksamhetschef på habiliteringen i länet.

En dräkt kostar 40 000 kr vilket kan vara svårt för privatpersoner att finansiera själva. Jennie som har haft enorm fördel av dräkten tycker att den borde skrivas ut i samma utsträckning till strokepatienter. Dräkten hjälper henne att återfå rörlighet men har också smärtlindrande effekter och kan i det avseendet jämföras med elektronisk akupunktur.

– Jag har sett skillnaden. När vi har varit på semester och hon inte har använt dräkten på en eller två veckor ser jag att hon blir gradvis sämre. Men sen när hon börjar använda den igen så kommer hon tillbaka, säger Peter Rietz.

– Den har gjort jättestor nytta, fyller Jennie i.

Från början kunde Jennie inte lyfta sin högra arm och var tvungen att gå med hjälp av käpp. I dag kan hon lyfta armen i höjd med axeln och gå själv i trappor, något som förmodligen skulle vara otänkbart om hon inte haft Mollii-dräkten.

– Ju mer regelbundet dräkten används, desto starkare blir hon. Hon blir bättre hela tiden och även om det går långsamt så går det, berättar Peter Rietz.

Foto: Peter Alexis